jesuisuncheval

Igår var det Kenny Starfighter-fest. Vi började med att gå och kolla på den nya filmen. Ingen hade sagt till mig att man inte skulle vara utklädd på bion. Det var lite synd. Jag var helt ensam om att ha hjälm på mig, vilket var lite pinsamt. Men det gjorde inget, jag är ju inte den som bangar!
När jag kom hem hittade jag två turturduvor som satt och åt vindruvor bland tända ljus. Jaha, tänkte jag. Här är man inte välkommen, och så stack jag iväg på förfesten istället.
När jag kom till förfesten var fortfarande bara jag utklädd, i alla fall till Axel kom, för han var ännu mer utklädd än jag.
Resten av tiden är lite som i dimma, men jag kommer ihåg att jag prutade i drinkbaren. Värt!

Jag har tyvärr ingen bild, men Räkan har en.

.
Boli boli!

Jag gjorde ett pop-upkort idag. Kände att de hemmagjorda korten som mina släktingar får varje gång de fyller år behövde uppdateras lite.

Det blev lite Banksyhyllning över det hela.
.
.


Här är en länk med sjukt enkel beskrivning över hur man gör pop-upkort.

(PS. Jag är inte sjuk längre.)
.
.

Jag är sjuk. Jag hostar hela tiden. Det är tråkigt.

.

...Ingenting. HAHAHA.
.
.
.

Jag har en stark fobi mot väskor. Jag hatar väskor. Särskilt tjejhandväskor. Det finns flera skäl.  De glider av axeln och är jobbiga. Man får ont i axeln av att bära tunga saker i dem. De är för små. De går inte att cykla med. De är oftast fula. De är i vägen i största allmänhet.

Sådär är det jämt. Jag hatar väskor, utom kanske axelremsväskor. De kan jag stå ut med. Iallafall, så har det här väskhatet lett till att jag inte har någon plånbok, eftersom plånböcker oftast är för stora för tjejjeansfickor och jag inte kan bära omkring på dem i handen. Allt det här har lett till att jag har mina kort och pesetas i en busskortsficka, vilket inte är särskilt snyggt, och därför beslutade jag mig igår natt för att sy en liten portmonnä. Lika stor som busskortsfickan, ett extra fack, och knäppning. Hurra hurra!

Här är den:
.

.
Det finns vissa affärer som är lite mer prisvärda än andra.

.

...som min lärare brukar säga när hon trycker på lampknappen. Mycket fyndigt.
Det här med utklädnader verkade vara populärt. Tyvärr har Kniven rest bort på obestämd tid, men vem vet, han kanske dyker upp igen?

Idag har jag gjutit ljus av gamla ljusstumpar som jag har sparat på heeela vintern. Såhär blev det:
.
.

Ljus gjutna i ljushållare från IKEA.

.
.
.

Här kommer några bilder som tillsammans berättar en rörande historia om två män och deras kärlek till sex, brudar, och till varandra. Det börjar såhär:

Det var en gång en kille som kallades för kniven. Han var snyggast i stan, jobbade på Carlings, men han var inte nöjd. Han ville ha mer.

Kniven

Kniven träffade Räkan. En riktig hårding

Räkan

Tillsammans var de ett riktigt radarpar.

De startade ett filmbolag tillsammans, G.W.L.S.E - Girls With Low Self Esteem INC. Deras mål var att få mycket pattar på film, och tjäna mycket stålars. Stålarna skulle de tjäna under Suntripfesten, där de hade hört att det fanns mycket brudar.

Företagsmerchandise & Räkan med kameran.

Men affärerna gick dåligt. Räkan blev full och började tafsa på ett par cheerleaders. Räkan var en riktig kvinnokarl (Inte bög).

Räkan tafsar.

Kniven hade störst kuk.

Störst kuk.

Stålarna blev det inget av med. Men lite publicitet fick de iallafall.
Det var det.
.
.

.
.

.