Hej bloggen. Jag saknar dig. Du har blivit lite som en dagbok där man kan skriva av sig. Jag skulle verkligen behöva skriva av mig lite, om den hårda ångestklumpen i magen, och om trycket över bröstet jag har. Det får gärna gå över någon gång, för det börjar bli lite tröttsamt. Men på helgerna är det värst. Det är när man är ledig som man har tid att tänka på allt som är jobbigt. Man tänker på hur livet ska bli och alla framtidsplaner man hade som plötsligt gick i kras. Och varje helg dyker nya, obehagliga insikter upp som bevis på min nya status som persona non grata. Ingenstans kan man komma undan, inte ens hemma i mitt eget hem kan jag gömma mig.

Fast nu har jag skrivit fastän jag sa att jag skulle låta bli. Låta bli, som jag skulle precis av det skälet att det bara var sånt här depp jag kunde få ur mig. Blahablaha. Nu ska jag försöka tänka på barnen i Afrika en stund. So long.

Jag har ingenting att skriva. Därför tänker jag istället dra mig tillbaka för att grubbla på diverse existensiella frågor, exempelvis huruvida det finns någon mening med livet, och vad den i såna fall skulle kunna vara.

Så hejdå bloggen. I alla fall på ett tag.

Ja. Laga mat måste man ju. Dessutom är kroppsarbete bra för att hålla alla stygga tankar borta. Det är lite som terapi, fast av sorten förträngning. Enda nackdelen är att man ibland verkar underminera och sabotera för sig själv (Här är till exempel gårdagens middag: tortillapizza med makrill på. Makrill smakar näääästan som tonfisk. Ungefär som prutt kan lukta nääääästan som ägg.). 
Idag är det dock fredag, och efter flera månaders existensminimum så börjar jag känna mig lite wild and crazy. Därför har jag lagt mina absolut sista matpengar på färska revben. Revben tar jättelång tid att göra. Det blir mycket terapi för 19.90:-/kg.

Fet jävla existensiell ångest.

Men de två klasserna jag hade idag var i alla fall söta och snälla.

Ja. Jag har stulit dem. Från marken, nedtrampade i leran, men ändå. Vet ni vad färska hasselnötter smakar som? Som en blandning av hasselnöt och kokosnöt.

Imorse dog jag och kom till helvetet. Eller det kändes så i alla fall. Tänk lukt av mögel, mörkt och kvavt, avskavda skåp, en ventilation som låter som en köksfläkt på full effekt och ingen planering. Mitt liv känns verkligen värt just nu. Verkligen.

Dagens ord: Ich will die Duschen putzen. Jag har faktiskt lovat. Så jag ska. Typ nu.

Idag jobbar jag inte. Jag mår illa. Vill kräkas och är helt matt. Hela kroppen har slutat fungera. Jag antar att det är det som kallas symptom på stress.

Fast jag känner mig lite som en tönt. Det gör jag alltid. Jag kan inte känna att mina krämpor eller problem är någonting i jämförelse med att svälta, utsättas för tortyr eller leva i ett krig. Sådär håller jag på och tänker. Kanske är verkligen ignorance a bliss?
Igår fick jag förresten skjuts med en man som precis sagt upp sig från ett av sina jobb. Han kände att det blev lite mycket med de 150% han arbetade. Ni ser. Vad har man att klaga på, egentligen?

Kollar ni på Landet Brunsås? Idag var första avsnittet. Det handlade om varför vi äter så mycket kött.
Själv äter jag nästan inget kött alls. Jag är den ofrivilliga vegeterianen. Det är så dyrt med kött. Däremot kompenserar jag med ägg. Mycket ägg. Just nu finns det 30 stycken i mitt kylskåp. Äggfest!

Idag har det varit vik på mellanstadieskola. Helt slut blir man. Dessutom har jag talat svenska i grupp med utbytesstudenter. De träffas tydligen ibland,  i korridorskök, och tränar på att prata svenska. Mycket spännande.

Dagens roligaste ord: smullpaj (smulpaj)
Dagens tyska ord: Hertsfier (?). Tysk socialreform. Kan också användas för att beskriva folk som får Hertsfier. Typ som socfall.
Dagens mest använda ord: Nä, nu får ni ta och sänka volymen lite.

Klart slut vådasskjut.

Stor sorg har rått. Internet har varit stendött, och ingen felanmälan har tagits på allvar. Det var vill säga till dess jag tog ledigt och dedikerade en hel dag till att varannan timme ringa till felanmälan och påminna om hur viktigt mitt ärende var. Nu har internet i alla fall magiskt (eller tack vare den sjukt snälla teknikerkillen som kom hit)vaknat till liv igen, och ordningen är återställd. Annars har jag idag även:

- Köpt ingefärsgodisar (köptas, inte hemgjorda!)
- Varit i secondhandaffärer

OCH...

- Sprungit 2,5 km!! Nu får det gå några månader igen till nästa gång.

Häst, eller som dagens ord: Raus, raus!