jesuisuncheval

HUR trycker man ett snyggt tryck på sin slitna gamla t-shirt? Tant Emy ger dig svaret, i form av en steg-för-steg-lektion!
Se och lär:

Du behöver:

En t-shirt i bomull. (Tänk på att inte välja en t-shirt med för mycket stretch, och på att tvätta tröjan innan du trycker på den är ny, eftersom affärerna ofta har behandlat tröjan så att smuts etc. inte ska fastna på den.)

Textilfärg (Kolla om färgerna är täckande/opaka. Om de är det så kan du trycka på vilken t-shirtfärg som helst, annars bör du välja vita eller ljusa färger på t-shirten.)

En fin bild som du vill trycka på t-shirten.

Något att skära ut stencilen i, till ex.
overheadplast eller annat tjockare papper.

En skalpell eller hobbykniv.

En stöppel (En sorts pensel) eller en svamp.

En liten pensel.

Tejp.

En tidning.

Tadaa!
(Jag fyllde i med lite färg innuti räkan också. Fast det fick ni inte se.)
.
.
.

Hej bloggen!

Igår blev det inte mycket skrivet, eftersom jag jobbade (8 timmars städande = trött).
Idag har jag pluggat riktigt duktigt, och läst hela boken "Ett öga rött" (= skoluppgift).

Räkan kom också över idag, och vi drack kaffe i mitt kök. Hon hade precis varit i skolan, och där hade de fått i uppgift att lista vad de tyckte var svensk litteraturkanon, så vi kom in på det här med böcker och vad som anses vara "bra" litteratur.
Det konstiga med den här "litteraturkanonen" är ju att få människor faktiskt läst dessa böcker, utan på sin höjd läst det bästa avsnittet av dem i någon antalogi i gymnasiesvenskan. Dessutom är de ofta är sjukt tråkiga. Ändå så hyllas de här böckerna av allmänheten, och folk verkar gå omkring och låtsas att de vet att de här böckerna är bra, för att man "ska" tycka så.
Risken finns ju också att personer HAR läst de har tråkiga böckerna och faktiskt kan uttrycka en åsikt över dem. Men självklart ljuger de om de säger att boken var bra, för ärligt talat, vem kommer någonsin tro på någon som säger att "Brott och Straff" är en bra bok?

"emys personlighetstyp:

Vänliga, flexibla handlingsmänniskor. Fokuserade på snabba resultat. Lever för stunden. Risktagare som lever på högvarv. Har inget tålamod när saker dras i långbänk. Lojala och moraliska, men med flexibel syn på lagar och regler om så krävs för att få något uträttat. Socialt begåvade och populära.

Karriärer som skulle kunna passa emy:

Säljare, marknadsförare, poliser, ambulanssjukvårdare, medicintekniker, datatekniker, datasupportanställda, entreprenörer, komiker, rallyförare, brandmän, militärer, revisorer, snickare, hantverkare, lantbrukare, servicepersonal, transportarbetare, väktare."

Är det bara jag som reagerar på att de flesta av de yrken jag får upp är nästan helt dominerade av män? Ex: Polis, brandman, lantbrukare, militär, snickare/hantverkare, väktare, rallyförare?? Det finns typ inga kvinnliga rallyförare, förutom Tina Törner. 
Vad är den minsta gemensamma nämnaren för de här yrkena? Lantbrukare och datatekniker? Är inte det typ... motsatsen till varandra? (Praktiskt - teoretiskt). Jag kanske generaliserar, men jävla skittest. Ta alla manliga yrken och bunta ihop dem till att passa en personlighetstyp - "Mannen".

.
.
51 spänn pant drog jag in, men då pantade jag även burkförrådet. För detta köpte vi en hel del spännande mat, som ni ska få höra mer om senare.

Jag har förresten upptäckt att en gammal vän till mig, och tillika min framtida kollega har en himlans trevlig blogg.
Gå in och läs den! Hon skriver om det mesta, men det jag gillar bäst är nog att man alltid lär sig något nytt som man inte visste att man behövde veta.

 

.

.
.

.
.
Inspirerad av det här inlägget letade jag fram ett recept som vi klippte ut från en matförpackning. Namnet på maträtten är "Tortellini al formaggi med kyckling och ärtor i valnötssås", vilket såklart låter hemskt snofsigt. När man läser vidare i receptet upptäcker man dock att snofsigt är precis vad det är. Receptet ska nämligen innehålla hela 50 DL cognac!
Tänk vilken livad släktmiddag det skulle kunna bli.

Dyr skulle den säkerligen också bli. En halvlitersflaska cognac av det billigare slaget kostar runt 300 pix, och till receptet behövs ju 10 flaskor. Det blir ca 3000:-. Klart billigare med hummer, med andra ord.

Det här receptet har också gett upphov till många planerade busringningar till kundtjänst, men inga av dessa har genomförts. Fritt fram alltså att prova.

.

.
På måndag har jag grammatiktenta. Jag gjorde en gammal tenta med facit, och klarade inte ens godkänt. Det är på den nivån det ligger just nu. Häromnatten drömde jag till och med om tentan, och även i drömmen så kuggade jag med dunder och brak.

Jag har nu drabbats av en tentaångest som inte är av denna värld. Jag KAN INTE plugga! Det tar stopp. Det vridr sig i magen och snurrar i huvudet varje gång jag slår upp boken.

Jag har försökt att illustrera:
.
.

"Tentaångesten"
.
.

.
.
Jävla karlar.
.
.

.
.
En del människor spelar WOW, andra är fältbiologer. Jag gillar pelargoner.

Varför då? Undrar du. Jo:

a) De är fina att titta på.
b) De luktar gott - lite jordigt.
c) Jag är en svartpensionär.
.
.
.

Ett utslag av pelargonkärlek.

.
.

.
VARFÖR ser han så glad ut?
.
.

Psyklejon.
.
.

.
.
Fredrik Strage har i sin blogg och på youtube gjort en rockhistoriens top100-händelser, och nu har han gjort klart hela listan. Gå in och kolla vettja!
.
.

I lådan med mina gamla KalleAnkapocketsar hittade jag även två Tarzanpocketsar! Själva serierma är ganska tråkiga, mest för att de är svartvita, men framsidorna är snygga!

Det var det.

Nu på lördag ska jag på galej. "Copacabanafest", står det på biljetten. Denna fest innebär också utklädning, och det är däri problemet ligger. Vad är Copacabana? Jag vände mig först till det allvetande Wikipedia. Såhär skrev de:

Copacabana är huvudstad i provinsen Manco Kapac i departementet La Paz i Bolivia.

Bolivia alltså. Copacabana hade även en officiell  webbplats, men den var skriven på spanska, vilket jag inte förstår.
Jag använde mig sen av Googles bildsök och min slutsats blev att det är nog såhär jag ska försöka se ut:

I söndags var jag på loppis och fyndade billigt garn och stickor. Ibland händer det nämligen att jag stickar lite. Just nu stickar jag en sjal i brunt mohairgarn efter ett mönster från sticka!. Mönstret heter "Old english shawl" och är jättelätt att sticka, hurra hurra. Tyvärr har jag inte tillräckligt med garn i rätt färg, och även detta garnet är loppisfyndat, så det jag stickar nu är mest ett prov, eller kanske en väldigt kort sjal.

Stickastickasticka!